Får jag ta en bild på dig älskling, frågar robin. I mer vardag än så här hittar ni mig inte. Nånting i mig skaver men jag vet inte vad. I veckan har jag varit sjuk och legat på soffan en hel del och då får man kanske tid att känna efter (alt känna efter FÖR mycket lol). Kan inte riktigt pin pointa men kanske en rastlöshet blandat med stress eller kanske till och med UTTRÅKNING? Hemma säger vi alltid att skav i själen är bra för att det är en vägledning åt motsatt håll. Typ en liten knuff i sidan - nej inte den här vägen! Du ska åt andra hållet! Robin sa till och med i morse: du kanske är skavig för att du håller på att utvecklas och inte ska stå kvar och trampa där du är? Haha skrattar lite åt det nu. Det är så fint sagt men SÅ långt ifrån något han skulle säga när vi först träffades när han var 23. Emotionell mognad och bättre kommunikation för oss båda ändå <3 Fint!!! Fick en galen idé att börja på folkis. Jag har aldrig gjort det, men det verkar kul. Generellt skulle jag nog vilja ta ett litet litet kliv in mot något mer kulturellt än sociala medier. Kan man jobba som art director i något mer finstilt? Jag tror nog kanske att jag bara är törstig efter något helt nytt, så nytt att det liksom blir läskigt och pirrigt. Något jag absolut inte kan. Det är mitt sjätte eller sjunde år med tuggmotstånd nu, och ibland behöver jag påminna mig om att man FÅR längta ut även om man jobbar som frilansare och har ett kul jobb. Verkligen en reminder till dig som kanske är 20+ något och tror att man måste bli "klar" eller hitta sin bana när man närmar sig 30 och har barn. Nu säger jag kanske detta bara för att försvara mig själv men: det måste man inte!!! För du kommer liksom aldrig SLUTA drömma, tråkas ut, längta efter annat. Gud jag har typ 40 år kvar att jobba haha. Tack och lov att jag får byta riktning om jag vill. min känna-efter-för-mycket-och-krya-på-mig-spotSatt med en kompis häromdagen som kollade på mig länge med öppen mun och sa: gud amanda kommer du slås av en 30-års kris? Jag är inte ens 29 sa jag. Nä men det kan komma i omgångar sa hon. Säger dom inte att kris är samma som utveckling sa jag. Nä sa hon. Jaha! Så då har man blivit bettad på att få en ålderskris från ingenstans. Inte helt off brand. Jag vill mycket åt alla olika håll och ibland måste jag ta ett glas cava i tystnad och samla tankarna på papper för att liksom landa i vad som är på riktigt och vad som är infall. Det där glaset cava och pappret har inte hunnits med på senaste tiden och därför är jag kanske lite uppe i varv i kris-centrat i skallen för tillfället. Ämnes-byte! Vårvädret skojar man inte bort nu. Den stora busken utanför vårt fönster har börjat knoppa, efter det går det alltid sjukt fort. Kjolen köpte jag på Lindex, älskar den, men är det lite preppy? Annat vårtecken är att solen träffar studion längre och längre om dagarna. Jobbet då? Jo tack det rullar på. Vi sitter just nu med jobb över öronen - verkligen en kontrast till den här tiden förra året när allt var väldigt lugnt. Helt ljuvligt att det vände, jag har längtat efter den känslan länge. Vi går i tankarna att ta in en varm och glad content creator till teamet. Någon som vill jobba från vår ateljé i gbg, ansvara för 2-3 av våra regelbundna kunder. Sitter ni på någon bra i rockärmen? Avrundar ett spretigt inlägg med att fortsätta spreta. Alltså jag älskar mariaplan där vi bor, jag vill aldrig flytta (tror jag). Vi har en så fin antikvariat. Nej jag vet, vi är inte ensamma om fina antivariater. Just därför vill jag verkligen tipsa om att gå in i din närmsta. Barnbokshyllan är alltid otrolig. Bara ren och skär nostalgi för 30 kronor styck. Ibland är det lite krock mot vår helt rimliga PK-kultur. Jag kan hålla upp böcker och ba: hur har detta fått säljas? Men ja ja, förutom den biten. Rekommenderar varmt. <3
